Den sockenstuga som nu står på kyrkvallen vid Floda kyrka är åtminstone den tredje sockenstugan som funnits vid Floda kyrka.
Sockenstuga I (sent 1600-tal 1765 ca)
Det äldsta belägg jag kunnat finna för en Sockenstuga i Floda är från 1703. Det utgörs av dateringen på ett brev, som är undertecknat i Floda sochnestufva d. 7 junii 1703. Det finns i domkapitlets arkiv, och som avskrift i Floda kyrkoarkiv (Floda kyrkoarkiv O I a:1 pag 27.). Ett något senare belägg för sockenstugan finns från 1728, då det i huvudet till ett bevarat protokoll står: "Pro Memoria på hwad proponerat och responderat blifwit i Floda Sochnestufwa A-o 1728 Dca Sexagesima d. 25: Febr:" (Floda kyrkoarkiv C: 1 fol. 47). Då det i det visserligen sparsamma materialet från 1600-talet inte tycks finnas något belägg för sockenstuga, bör det inte vara alltför djärvt gissat att den första sockenstugan i Floda byggdes något av de sista decennierna av 1600-talet, eller senast våren 1703.
I inventariet från 1745 finns den noterad: "En Sochnestufwa gammal och nog skrasslig" (Floda kyrkoarkiv N I:1 pag 42), och i Generalvisitationsberättelsen (d.v.s protokollet för biskopsvisitationen) från 9 juni 1764 står mera utförligt:
28. Socknestufwan, som är aldeles nedröth skall med första i stånd sättas, hwilket Församlingen med första låfwade at efter förmåga lägga Handen wid, då de nästa winterföre wille nödwändiga materialier därtill framskaffa.
29. Så wäl denna gamla Socknestufwan som några andra Hus för nära bygde till Kyrkan måste enligt lag bortflyttas som fara utaf eldSwåda, och blifwer i morgon tillfälle at utse stället hwarest Sochnestufwan kan beqwämligast sättas. Dessutom kunna om så skulle behöfwas Kronobetiente anlitas, at tilhålla ägarna af de öfwriga husen at dem ofördröjligen bortflytta. (Floda kyrkoarkiv N I:1 pag 20, §§ 28 och 29).
Sockenstuga II (1765ca 1850)
Vid inventeringen vid samma visitation, den 11 juni 1764 antecknades:
1 mo: Öfwerlades om stället till Socknestufwans längre bortflyttande ifrån Kyrkan, och anmodades Pastor at med någon jord-ägare ÖfverensKomma om utbyte af så stort stycke jord, som till bygnings-plats, på det ställe som bäst pröfwades för Socknestufwan behöfdes, emot et jämngott stycke af Kiyrkans grund eller jord, hwilkas råstenar nu utwistes. Med Kiyrkohärbergets flyttning skulle lika föranstaltas, och med de öfriga på Kyrkans grund äfwen belägne bodarne förfaras på sätt som det i går hålne Protocollet § 29. innehåller." (Floda kyrkoarkiv N I:1 pag 24)
Tyvärr finns inga räkenskaper eller protokoll för Sockenstugans byggande mig veterligt bevarade. Den bekostas nämligen inte av kyrkokassan, och beslutas inte av sockenstämman, utan av socknemännen själva, men att nybyggnationen verkligen blev av, vittnar nästa generalvisitationsprotokoll från 1770, då det konstateras: "15. Sedan sidsta Gen: Visitation hade nu Församlingen upbygdt en ny wacker Sochnestufwa" (Floda kyrkoarkiv N I:1 pag 7 §15) och i inventariet från samma tillfälle d. 22 juni 1770: "1 sochnestufwa til nyes bygd, med wind öfwer." (Floda kyrkoarkiv N I:1 ). Var denna sockenstuga verkligen placerades, vet jag inte, men uppgift om detta bör återfinnas på Storskifteskartan från början av 1800-talet. Troligt är ändå att den låg på samma plats som den nuvarande, som ju ligger s.a.s på granntomten, vilket stämmer ganska väl med uppgifterna i protokollet från 1764. Eftersom vi inte vet var den första sockenstugan låg, vet vi inte heller huruvida dess avstånd till kyrkan kan ha påverkats av kyrkans utvidgning på 1720-30 talen.
En ny Sockenstuga blev alltså byggd 1765 eller åren därefter. I den hölls tidvis, åtminstone på 1770-talet, skola, vilket bl.a syns av sockenstämmoprotokollet den 9 december 1770 där det med anledning av visitationen konstateras att "15. den ene g. ziffertaflan, är tagen til Scholan i sochnestufwan at där brukas". Men det uppstod också vissa komplikationer med sockenstugan som skolhus: 1774 d.20 nov klagas det i ett annat sockenstämmoprotokoll: "Ännu beswärade sig Kkoherden öfwer en del tröge föräldrar, som intet låta påskina nogot alfvare at hålla sina Barn i Scholan. I Biörbo, och i Hagen, woro Scholorne tämel braft(?) i gång, men icke så med Barnen i Forsgärde, Sunnanby, Tallriset, Kkobyn, Holsåkern, Hka borde hållas at gå uti Sochnestufwan. Sochnestufwan befants wara bofällig til muren, samt sålunda farlig at elda uti, hwartil kom, at alla Bränwins kärlen lågo på låftet, cur man intet kunde nyttia detta åhr, el. winter Sochenstufwan til Scholarum i det omtaltes förden skull, at Schola mästaren Tunström skulle flyttia än hit, än thit, til de Byar hvarest barn funnos, som borde gå i Scholan. I Syrholn wistades han nu och hade 8. el. 10. Barn. The andra Byarne förmantes at koma sin emellan öfwerens om Rum, och sedan göra sin Skyldighet, så framt de wilja undgå 2:nes S-mts pligt, efter Wilskmars p. 41: sat. Lit. F. (a).(b) (c) sedan de flere g-r blifwit warnade. Eljest nödgas man tingstäma dem."
Sockenstuga III (1850 )
Att den nuvarande Sockenstugan (för närvarande pastorsexpedition) på kyrkvallen inte är den som byggdes på 1760-talet, vittnar redan byggnadsstilen och timmerknutarna, som är av 1800-talstyp. Närmare besked om när den byggdes kunde jag erhålla genom en (amatörmässig) dendrokronologisk (d.v.s årsringsbaserad) åldersbestämning av några virken på dess vind. Denna undersökning visade att virket var fällt vintern 1849-50, och av spridningen i årsringsmönstret mellan de olika proven att döma, troligen vuxet i skilda bestånd. Vi kan härav våga den förmodan att den nuvarande sockenstugan timrades 1850 och virket höggs och framkördes på föregående vinterföre, av de olika rotarna, på sedvanligt sätt. Något entydigt vittnesbörd om detta bygge har jag tyvärr inte kunna finna i sockenstämmoprotokoll eller kykoräkenskaperna, men efter skolhusbranden i februari 1849 diskuterades på en sockenstämma (4 mars 1849 §1) om att som ersättning för det nedbrunna skolhuset istället bygga ett nytt, kombinerat skolhus och sockenstuga, vid kyrkan. Av detta blev nu ingenting, utan man beslöt sedermera att bygga upp det nedbrunna skolhuset på Kamholn igen, och man körde fram virket redan på vårvintern 1849 och byggde under sommaren. Det faktum att sockenstugan fanns med i diskussionen visar dock att det 1849 fanns en önskan och ett behov att ersätta den då drygt 80 år gamla byggnaden, vilket man alltså av årsringsbestämningen att döma också gjorde, redan året därpå, alltså 1850.
När sockenstugan på 1970-talet rustades upp, gjorde Gunnar Zetterkvist en omfattande dokumentation av huset.
Torbjörn Axelson
augusti 2002
T23 1 Sockenstugan Dala-Floda, Avsågade bärlinor, PISY T23 2 1701 1849 T23 3 Torbjörn Axelson T230a 1701 126 175 128 145 132 102 88 40 41 T230a 1710 47 101 114 138 135 111 104 100 118 107 T230a 1720 220 211 187 211 224 211 162 114 200 172 T230a 1730 159 114 162 197 169 145 114 93 182 107 T230a 1740 92 78 100 100 58 50 57 55 69 59 T230a 1750 182 110 204 124 61 47 30 47 19 28 T230a 1760 42 58 94 104 105 101 116 91 52 61 T230a 1770 28 39 39 32 12 16 38 21 36 58 T230a 1780 47 25 28 25 49 80 80 60 72 33 T230a 1790 17 33 52 44 100 62 83 68 62 38 T230a 1800 47 50 45 62 65 52 48 73 73 72 T230a 1810 67 50 45 77 59 53 60 80 75 72 T230a 1820 75 77 144 99 53 46 117 117 145 81 T230a 1830 86 79 38 47 46 47 32 35 28 999 T232 1772 244 344 269 248 318 223 266 308 T232 1780 296 248 254 259 290 253 228 302 288 269 T232 1790 245 259 263 272 254 218 187 205 268 185 T232 1800 151 145 157 164 141 145 75 112 67 69 T232 1810 93 97 92 75 54 54 90 129 114 110 T232 1820 88 107 115 125 121 128 111 83 97 62 T232 1830 75 78 47 61 87 67 68 50 38 48 T232 1840 43 34 38 39 39 58 65 49 61 87 T232 1850 999 T233a 1779 239 T233a 1780 198 166 177 187 191 201 229 239 257 236 T233a 1790 201 225 201 142 174 191 162 221 228 232 T233a 1800 203 207 189 207 193 179 142 208 187 195 T233a 1810 183 181 170 198 201 160 159 170 142 129 T233a 1820 145 130 148 151 130 120 172 117 148 96 T233a 1830 110 117 72 63 120 120 148 113 96 52 T233a 1840 69 75 63 61 110 110 127 117 126 110 T233a 1850 999 T233b 1780 192 155 175 199 196 206 237 230 247 233 T233b 1790 199 244 192 130 154 203 185 213 230 247 T233b 1800 189 179 213 203 206 182 168 199 151 168 T233b 1810 144 154 141 165 179 151 148 189 158 160 T233b 1820 119 120 137 127 131 124 175 117 144 93 T233b 1830 117 110 62 90 151 124 127 137 110 52 T233b 1840 51 89 54 60 106 103 131 103 115 95 T233b 1850 999 T24a 1708 203 238 T24a 1710 270 253 237 260 256 326 282 248 146 146 T24a 1720 212 197 241 246 193 167 178 251 247 214 T24a 1730 206 243 207 153 157 152 144 149 148 124 T24a 1740 104 73 81 64 69 71 72 101 115 109 T24a 1750 145 152 144 164 125 130 94 83 72 100 T24a 1760 98 86 80 79 67 62 52 68 56 51 T24a 1770 39 34 52 49 46 47 60 69 65 61 T24a 1780 69 52 62 52 79 73 73 68 48 41 T24a 1790 46 48 44 50 58 47 38 33 27 46 T24a 1800 27 29 34 22 23 18 20 23 15 20 T24a 1810 22 22 34 30 26 26 27 35 35 47 T24a 1820 37 37 42 46 32 22 24 31 30 28 T24a 1830 38 50 60 42 46 41 39 37 31 38 T24a 1840 35 24 24 35 31 23 30 24 22 19 T24a 1850 999