|
|
Från Magnus: Funnen balans /
Friheten timmar
Balansen mellan dag och natt
Dygnets växling mellan dag och natt vittnar för människan hur hon har att
leva. Också andningen som oavbrutet pågår i hennes kropp vittnar om
detsamma: hon bör leva i en balans mellan utgivande och mottagande,
satsning och återhämtning. Mottagande och vila är lika viktigt som utgivande
och tjänst. Ensamhet är lika nödvändigt som umgänge, tystnad lika nödvändigt
som tal. Allt har sin tid och sin betydelse.
Ingen har svårt att förstå dagens betydelse. Vad man uppskattar hos sig själv
och andra är aktiviteten, engagemanget, vittnesbördet, närkontakten... Men
inte många är medvetna om nattens nåd och välsignelser. Också på detta område
är naturens balans rubbad i var tekniska värld. Nätterna görs till dag och
fylls med verksamhet, umgängesliv och ljus.
Vi går miste om skymningens rogivande nedtoning och gryningens spirande
hoppfullhet. Vi trycker på knappen och kastas obarmhärtigt från ljus till mörker
och från mörker till ljus. Många stupar i säng överväldigade av trötthet eller
ligger sömnlösa och plågas av obearbetade och förvirrande intryck. Splittring
och stress hindrar oss att spänna av och upptäcka mörkrets läkedom. Så kan den
förkortade natten bli några plågsamma timmar av ångest och isolering... fastän
den var menad som en vederkvickelse, en tröstande närhet till honom som är.
Gud skiljde natten från dagen och satte en gräns för mödan, och han såg att det
var gott så. Det är gott för människan att halva hennes liv är natt. Inte bara
för kroppens sömn behöver hon natten utan för hela personlighetens helande,
förnyelse och växt. Så är också natten den bästa tiden för bön. Det sparsamma
ljuset och den yttre tystnaden hjälper oss till samling och klarsyn,
till vila och överlåtelse.
Ett tänkvärt ord från Magnus Lilja hämtat ur boken... |