Birgitta och Karl-Olov Ruuth - Tärnsjö

|
Vår personliga väg till Gud Här i vår bygd tror jag att de allra flesta känner till och vet vilka Birgitta och Karl-Olov Ruuth är .Dels genom Ruuths auktionsfirma och genom de sång- och vittnesbördsmöten som familjerna Ruuth har haft i olika kyrkor, också för att Birgitta och Karl-Olov har varit och är aktiva i de två kyrkorna på Kapellåsen. I Källan har vi några gånger haft med vittnesbörd där någon har berättat under rubriken: Min väg till Gud. Nu tänkte jag ställa några frågor som passar under den rubriken till Birgitta och Karl-Olov. Karl-Olov, när bestämde du dej för att Du ville vara kristen? Först och främst genom min uppväxt i ett kristet hem. Jag gick i söndagsskolan i Högsbo skola. Söndagsskollärare var bl.a. Elsa Eriksson i Stalbo. (Östanås-Sigvards mamma). På juniorerna var jag med i ”Villan” i Stalbo med bl.a. Risängs-Oskar , Birgit Sundin och Maja-Lisa Pettersson som ledare. Ett beslut tog jag under en tältmötesserie i Bjurvalla med Harald Lönnheden. Alvar Sundin och jag cyklade dit på möten.När gick du sen in i församlingen? Det var efter Korstågsserierna i mitten på 50-talet. Då tog jag nya tag och kände att jag ville bli medlem. Då var Levinsson pastor. När träffade du Birgitta ? Det var sista april 1961. Vi gifte oss 1963 och sen fick vi barnen. Birgitta blev aktiv i Betelförsamlingen. Du tänkte aldrig på att flytta över dit? Det kändes inte som om det fanns någon anledning för mej att göra det. Har det gått bra att ni varit medlemmar i varsin församling? Kan väl varit störning någon gång när Birgitta medverkat i Betel samtidigt som jag sjungit i Manskören i missionskyrkan, men det har gått bra. Ser du någon fördel med att vara medlem i en församling? För mej är det en trygghet att vara med i en kristen församling. Birgitta, när och hur kom du till tro? Jag är uppväxt i ett pingstvänshem. Jag döptes och togs in i församlingen när jag var 8 år. Tog ett nytt beslut i tonåren när jag gick på realskolan, efter en period på några månader när jag |
försökt leva utan Gud. Jag fick möta Gud på nytt, jag var då 16 år. Tog realen, jobbade som tandsköterska i Sala och en tid i Uppsala. Och när flyttade du till Stalbo? Vi gifte oss i maj 1963 och flyttade in på övervåningen i Ruuths i Stalbo. Engagerade du dig genast i den kristna verksamheten? Jag var ledare för barngrupper i Högsbo kapell. Måndagsträffen, söndagsskola och juniorer tillsammans med Ing-Britt Gillberg-Andersson, Ulla Mattsson, Sven Erik Eriksson m. fl. Hur tänker du på det här att Karl-Olov och du inte tillhör samma församling? Jag kände att jag behövdes i Betel.Så kom barnen Roland Marielle Peter Anders och Lisa. Du var hemma hela tiden med barnen? Jag tror det är en tjänst för Gud att fostra barnen och vara med dom. Hemmet och församlingen har varit och är viktiga delar i Karl-Olovs och mitt liv. Vi är tacksamma och stolta över våra barn, sonhustrur, måg och barnbarn.Så kom då olyckan när Lisa och hennes pojkvän Johan omkom för två och ett halvt år sen. Hur har ni tagit er fram till i dag? Med Guds hjälp, släkt, vänner och församlingens förböner och deltagande Det var en svår olycka och en svår tid, men vi har aldrig varit bittra på Gud. Nu efter de här två och ett halvt åren som gått sen dess känner jag att vi i familjen är ännu mera rädda om varann.Vill du nämna ett bibelord som varit till hjälp, och betytt mycket för Dej –Er? Rom. 8 :38-39. Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller andemakter, varken något som finns eller något som kommer, varken krafter i höjden eller krafter i djupet eller något annat i skapelsen skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.Tack Birgitta och Karl-Olov! Britta Forsberg |